Niclas

Och nu är det bara tolv dagar kvar tills jag blir tjugo (: Jag har inte räknat ner dagarna innan men nu känner man att det närmar sig. Jag tycker om att fylla år, man blir liksom som ett litet barn igen, det är väl en härlig känsla?
I mitt förra inlägg va jag lite nere men det är bättre nu kanske inte helt hundra men bättre och det känns skönt.

Och nu när jag sitter här ändå så här på söndagkvällen och inte har så mycket att göra så är det väl bara att skriva av sig medans sporten rullar på tv:n och chipsen ligger bredvid mig och bara väntar på att öppnas, har även lite tyst musik i bakgrunden och just nu är det Björn Afzelius som ljuder i högtalarna med låten Ikaros där jag tror att världens bästa menning sjungs, den lyder enligt följande "Ingen älskar ett barn som inte lyckas, ingen älskar ett barn som är starkt". Kan stämma, kanske inte, jag vet inte jag har inga barn. Och jag vet inte heller varför jag gillar dom orden, men han hade rätt i mycket annat den gode Björn så jag tror han har det här också om jag ska va ärlig. Hans låtar sätter sig direkt, åtminstone på mig och lyssnar ni inte på han så gör ett försök, man känner igen sig i många låtar, han är nämligen väldigt personlig och ibland funderar jag på om det är man själv som har skrivit låtarna, men nu är man ju inte den med bäst musiköra, men jag brinner för texterna. Så ge er själv chansen att lyssna ovh njuta, kanske tycker ni om det kanske inte.

Nej nu ska jag öppna mina chips och slå igång en film eller kanske det blir Beck på tv4, vem vet?

Le åt dagen