Niclas

Och nu är det bara tolv dagar kvar tills jag blir tjugo (: Jag har inte räknat ner dagarna innan men nu känner man att det närmar sig. Jag tycker om att fylla år, man blir liksom som ett litet barn igen, det är väl en härlig känsla?
I mitt förra inlägg va jag lite nere men det är bättre nu kanske inte helt hundra men bättre och det känns skönt.

Och nu när jag sitter här ändå så här på söndagkvällen och inte har så mycket att göra så är det väl bara att skriva av sig medans sporten rullar på tv:n och chipsen ligger bredvid mig och bara väntar på att öppnas, har även lite tyst musik i bakgrunden och just nu är det Björn Afzelius som ljuder i högtalarna med låten Ikaros där jag tror att världens bästa menning sjungs, den lyder enligt följande "Ingen älskar ett barn som inte lyckas, ingen älskar ett barn som är starkt". Kan stämma, kanske inte, jag vet inte jag har inga barn. Och jag vet inte heller varför jag gillar dom orden, men han hade rätt i mycket annat den gode Björn så jag tror han har det här också om jag ska va ärlig. Hans låtar sätter sig direkt, åtminstone på mig och lyssnar ni inte på han så gör ett försök, man känner igen sig i många låtar, han är nämligen väldigt personlig och ibland funderar jag på om det är man själv som har skrivit låtarna, men nu är man ju inte den med bäst musiköra, men jag brinner för texterna. Så ge er själv chansen att lyssna ovh njuta, kanske tycker ni om det kanske inte.

Nej nu ska jag öppna mina chips och slå igång en film eller kanske det blir Beck på tv4, vem vet?

Le åt dagen

Jaha då va det en sån där mitt i veckan dag igen, inget kul alls, eller ja hur mycket är det som egentligen är roligt? Hade skoj i helgen som tusan, men sen när man återgår till det "vanliga" vardagliga livet så känns allt tråkigt. Inget roligt alls, men jag är inte heller direkt pigg på att göra saker nu förtiden, jag varken orkar eller vill träna fotboll längre, jag t.o.m. hoppar att umgås med vänner för att kunna låsa in mig och bara vara för mig själv, det kan ju iofs va nyttigt att komma bort från allt annat, men det är inte kul, inte kul o va ensam inte heller kul att umgås. När man är själv är det mycket lättare att bara vara, kunna tänka och fundera, jag gör det väldigt mycket nu tycker jag, men varför, och vad funderar man på? Bra fråga, det enklaste svaret o ge är väl livet, men det är ju inte så speciellt roligt svar heller, men just nu ser livet likadant ut, dag ut o dag in i dessa mitt i veckan dagar. Man går upp vid sex för att sedan köra till jobbet för att sedan spendera halva dagen där sen hem äta och sen är det snart kväll igen, vad är det för mening med det? Och sen när man kommer hem är man så trött så man inte orkar umgås eller träna, hur mycket man än vill. Det är väl inget roligt liv o tänka tillbaka på när man en dag sitter där med barnbarn förhoppningsvis och dom frågar, "vad gjorde du när du va ung farfar?". Ska man då berättade att man jobbade, jobbade o jobbade. Spännande? inte för fem öre.
Nej jag vill göra något, något spännande kul och som ger mig minnen för livet, saker man inte kan göra den dagen man förhoppningsvis skaffar en familj, det vill jag göra. Men sen har man sina mitt i veckan dagar och det normala vardagliga livet som måste göras, vare sig man vill eller ej.

Det är tråkiga tider, jag hoppas jag hittar en liten ljusglimmt iaf, men det gör jag säkert, det har gått för så varför inte nu?

Le åt dagen, eller för iaf ett försök

Ja då va man hemma efter en fantasktisk trevlig helg i Danmar och Lalanidia med en himla massa underbara och trevliga människor. Vi va ju där för att fira Linus och hans mor som fyllde 25 respektive 60, hade kanon kul. Höll även ett litet tal till Linus, storasyster och den lille<3 Va inte riktigt meningen att ta det på Linus 25 års dag, men eftersom att alla som va där kom med i talet på ngt vis så kändes det rätt att ta det då och jag både hoppas och tror att det uppskattades, och att alla förstår att jag menade det jag sa. Och för er som inte fick höra det och är väldigt nyfikna på vad det va jag sa så kan jag väl bara säga hur glad jag är för Caroline och Linus skull för Leon och hur stolt jag är som morbror. Och hur glad jag är att ha min syster som syster och Linus som svåger för det är jag verkligen!

Även om dom inte läser det så måste jag tacka Mary och Lars för mat, dryck ja allt, TACK!!! Och ett stort tack till alla som va med och gjorde denna helgen mycket minnesvärd och rolig!

Nej nu ska jag ladda, snart fotboll! Hala Madrid

Le åt dagen!